Ha! Det här var väl småfantastiskt ändå...!

Surfade mig nyss fram till denna märkliga film - skåda och njut!


Symbolernas död

Mäktig rubrik, eller hur?!

Men väldigt seriös, faktiskt - för jag har på sistone funderat över symboler, och vad de betyder, eller inte betyder... Hur starka symboler gått från tabu till vardagsmat. Kanske på gott och ont, men lite knepigt och allmänt postmodernt blir det ju, om inget ska betyda nått längre...

Hur jag menar?

Ondska?Så här, t.ex.: För ett par veckor sedan hade jag en bandtröja på mig på ett församlingsarrangemang, som bl.a. hade en dödskalle på sig - och en tjej i typ min ålder, iofs med utländsk bakgrund, reagerade jättestarkt på det - tyckte jag borde ta mitt ansvar som pastor och förebild för ungdomar, och inte ha såna mörkrets och dödens symboler på mina kläder...

Är det så, tänkte jag - ty för mig kan den kanske visserligen representera döden - men måste den vara ond för det? Och idag är ju döskallar mode överallt, utan några "metal-kopplingar" eller ockultism inblandad...

Symboler har väl alltid kommit och gått, och till och från bytt betydelse - eller fått fler - ta bara svastikan - hakkorset - som oxå finns i urgamla indiska tempel, som ett solhjul...

Och på ett sätt är ju en symbol bara en symbol - bara en form, en figur, streck på ett papper osv  - och att lägga en massa krut och engagemang på att reta sig på konst eller annat som innehåller mig misshagliga symboler känns liksom lite onödigt, och ändå gör jag det ibland...
För många (vita) sydstatare en symbol gör frihet, självständighet och stolthet över sin sydstatsidentitet - för många svarta en rasistisk symbol. Vem har rätt?
Det var marknad i sta'n i helgen - och det verkade som om årets trend var reggaeinspirerade tröjor och jackor - föruom alla "King Of Pop"-tröjor, då... Men fjortisarna sprang runt i svarta kläder med röd-grön-gula mönster och texter, och ett å annat cannabisblad - å då funderar jag på hur knarkliberalt det är, men kommer fram till att för de allra flesta av dem betyder det där bladet ingetnting. - Om det se'n är bra eller dåligt tål att klura på.

Eeeevil?Bra kan väl vara att man t.ex. inte lägger nån ockult, magisk betydelse i symboler - att man kanske har ett mindre magiskt tänkande (om det nu e så - det kan ju tagit sig andra uttryck, bara...)
Det är dock synd att INGET betyder något alls - man får liksom en fattigare värld, och går miste om möjligheten till subtila signaler - eller så tappas förmågan att tänka symboliskt, abstrakt, att förstå ngt av det undermedvetna, och då tar vi ett steg mot att se oss som rationella maskiner...

Och visst var det gott när man var ung. Eller hur, ni i min ålder?! - När manMissionare? visste att den som hade kors om halsen med 92% säkerhet var kristen... Var det dessutom ett "segerkors" var de antagligen Pingstvänner, och var det av trä var de missionare eller svenskkyrkliga...

Och ännu längre tillbaka var en regnbåge en symbol för hopp - pekande tillbaka på Guds löfte till Noa - nu är det en symbol för Gay-rättigheter. Hur hände det?

Glad knarakre, eller Tom Hanks ansikte?Smileyn - den glada gubben - var ett tag knarksymbol, men har igen blivit bara en glad liten guling...Yeah! Cool!

Djävulstecknet, som det kallades när jag var liten, har en oklar bakgrund som inte behöver behandlas här, men det är definitvt så att för typ alla som använder det idag betyder det mest bara "coolt, metaaaal, gööött, rock on!" och har inget eller väldigt lite att göra med hin håle.


Och att ge nån fingret är lixom också avgrovat - många unga använder det som nått allmänt "äh, lägg av" eller "Dra nått gammalt över dig" - och anser det inte vara särskilt fult eller grovt.

Kanske är det förråing av samhället, kanske är det unga som är hårda och okänsliga för nyanser (man kan även fundera på språkbrukets förändringar inom frikyrkan de sista 20 åren...), men klart är att mycket som var starka symboler - både goda och onda - idag tappat i kraft - blivit utslätade och intetsägande.

Intressant, tycker jag, men jag kan fortfarande inte riktigt bestämma mig för om det är bra eller dåligt, eller om det spelar nån roll - om det liksom är en utveckling värd att försöka stävja eller inte...

Mest är det lite dåligt, tror jag, men å andra sidan går det nog inte att ändra på, så jaja - jag bloggar väl om det...

Vaccin eller medicin?

Läste igår att man gjort genombrott i forskningen för att ta fram ett HIV-vaccin.

...och jag funderar på om det är en bra idé.

Ursäkta mig för att jag påpekar det - men är inte HIV/AIDS främst en livsstilssjukdom - man kan undvika att smittas genom sina livsval.
Visst kan man smittas av sin partner eller annan blodkontakt osv - men då är man ju ändå inte beredd på att riskera att bli smittad - och alltså ändå inte vaccinerad, eller?

Så det skulle vara om man vaccinerar ALLA, då... iaf i Afrika/Asien, typ... - och hur troligt är det att det händer? Allvarligt?! Ain't gonna happen!

...och då kan man ju fundera på vilka som är målgruppen för ett vaccin?! -Är det vi rika västerlänningar som ska ta en spruta för att kunna leva hur vi vill? Kunna strunta i den egentliga oraken till sjukdomen - vår livsstil - och istället vaccinera bort alla frågetecken och köra på som om inga frågor funnes.

I så fall tycker jag det vore bättre med mer resurser till forskning kring bromsmediciner och "kurer"!

Svinvaccin?

Pussa inte!Är inte svininfluensan vansinnigt hajpad?

Visst - några stycken har dött - men jag undrar hur många jämfört med "vanliga" influensor, egentligen... Såvitt jag fattat är det är största skillnaden att den drabbar andra åldersgrupper snarare än att den i sig är "dödligare". Och farmförallt är det människor som på ena eller andra sättet är försvagade se'n innan som räknas in i riskgrupperna - och bra många av dem hade väl varit lika illa ute oavsett vilken flunsa de fick, eller?

Så.

Jag är ganska fundersam till den här vaccinationshysterin - särskilt som chansen är såpass stor att de flesta som kommer bli smittade kommer att bli det innan de hunnit vaccineras eftersom vaccinet inte godkändes förrän nu i veckan.

Så egentligen känner jag mest av allt att jag nog klarar mig bra utan vaccin - särskilt som jag bara haft influensa av något slag en gång på 36 år. ...å andra sidan har man ju att ta ställning till andra oxå - typ: Ska ungarna vaccineras?

Tycker det är knepigt - var mest det jag ville ha sagt...

Last nr 2

Aahhh!I min bekännelsekrönika har vi nu kommit till topz. Bomullspinnar. Ni vet dom där som man enligt läkare o såna absolut inte får stoppa in i själva örat, utan bara använda för att torka lite försiktigt i kanterna längst ut...

...men som väl alla (?) ändå kör in en bit in i hörselgången och joxar runt med. I alla fall jag.

Och det är så gött!

Efter varje dusch, minst, måste man torka ur med ett par tops . ganska långt in, försiktigt, försiktigt, men aahh, så skönt det är att bli av med den kladdiga känslan indroppat vatten har gett.

Periodvis har jag faktiskt fått lov att hålla mej för att inte använda dem varje dag, fått säga till mig själv att "inte nu, men i morron bitti; DÅ får du topsa dig..."



Så, de kvalar in på listan över laster.

Jag gör av med i särklass flest i familjen - och ganska många av dem använder jag mest att klia med i örat, utan att det ens finns nått vax eller klägg att ta bort - men det är ju så skööönt, bara.

Så.

Nu vet ni det!

...helt normalt e det antagligen inte - men jag försöker tänka positivt - Typ: bättre missbruka tops än heroin!

(s) och pensionerna

Har slagits av en tanke idag - och jag säger från början att jag inte tänkt färdigt, men it goes something like this:

Sossarna införde ATP:n - bra gjort, typ - men den byggde på att den arbetande delen av befolkningen skulle försörja den pensionerande. En rimlig tanke, i linje med hur det ju egentligen alltid varit - även om man i det gamla bondesamhället osv jobbade så länge man kunde, och inte bara tills man blev 65 (om man nu blev 65...)

Se'n uppstod problemet - att pengarna inte räcker - och därför ska nu marknaden vara garanten för min pension - en riiiiiktigt spännande sits. Så nu är en privat pensionsförsäkring nästan krav om man ska va säker på en vettig pension.

Men. Det jag funderat över idag på morgonen är: Varför räcker inte pengarna? Varför måste vi hoppas på en ständigt växande aktiemarknad för att också kunna hoppas på att leva efter 67, eller 71, eller vad nu pensionsåldern hunnit bli tills det är min tur...?

Kan det vara så att det hade behövts fler i arbete - helt enkelt fler människor i landet? Yngre, arbetande, för att de äldre skulle kunna få nog bara från våra skattepengar... (Vet inte - de e ju hela paketet med kriser, arbetslöshet etc oxå - så kanske fler människor bara betytt fler arbetslösa, men, men - häng med ändå!)

Och varför finns inte fler yngre?

Visst - samhället i allmänhet är ju inte som förr - när man knappt hade preventivmedel och om inte annat så därför fick 14 ungar - men också den politik som förts borde ju påverkat.

Och sossarnas familjepolitik suger. Har alltid gjort. Kommer antagligen alltid att göra. Det är som om de inte gillar familjer och barn överhuvudtaget... Det samhälle som framför allt de byggt, eftersom de suttit vid makten så mycket, prioriterar varken barn och deras behov eller sunda, starka familjer. Det är självförverkligande, jobb, dagis 7-17, utbilda sig färdigt först, abort on demand, normupplösning och bajs för hela slanten - och då är det väl inte så konstigt att det inte längre finns nog med unga människor för att försörja de gamla?

Eller?

...jag funderar vidare - ge mig gärna input!

Now we're talkin'!

Allvarligt talat - nu snackar vi röstresurser! Om du dissat Idol för alla soulputtar och viskväsande softsångare så missade du dock den här gossen - och det var värt en å annan genomliden r'n'b! ;)

Kanske inte bokstavligen skulle ge min högra arm - men kanske den vänstra...


Opluggad håådjock

Varför är inga Sverigedatum klara? - Jag vill se dem live i originalsättning!

Gårdagen är förbi...

Trööööött!

Kom hem strax efter halv fem i morse efter en heldag i Kumla - Metal Sanctuary Prayer Day.

En eftermiddag med bön och förbön för metalvärlden, ett bibelstudium/predikan av moí, och konsert på kvällen, med Tribute To The Heroes, Shadows Of Paragon och Narnia.

Tribute... missade jag helt - var först och åt, sen fastnade jag i bön bakom kamerorna när Admonish-killarna blev intervjuade om sin musik, Blackmetal i allmänhet och kristen tro etc..., ty det var ett filmteam med hela dagen, som ska göra en dokumentär om kristen metal. Kul!

Shadows - Bra spelning - och det hörs att det har hänt saker sen jag såg dem sist - vilket iofs är typ 5 år se'n eller nått, så konstigt vore det väl annars - Men det var länge se'n jag hörde en så komplett growlare som Karg igår - högt, lågt, gutturalt, skräningt, väsande - allt satt - och med bra artikulation - riktigt imponerad! Ny platta på G inom några veckor, sa han efteråt. Låter mumma! [väldigt "metal" uttryck, eller hur :) ]

Narnia - spännande att höra dem med nya sångaren... Som verkar va en riktigt skön kille! Han satte dessutom de gamla låtarna mycket mer "Christianlikt" än jag väntat mig - så pass att det liksom lät rätt - men ändå inte så exakt att det blev tråkigt - och man hörde att han verkligen ansträngde sig, för på det nya materialet lät han inte alls lika mycket "Christian" (...som alltså är den förre sångaren, om just du nu inte visste det...) De nya grejerna är rent allmänt lite skitigare och hårdare, vilket inte är obehagligt alls, faktiskt. Köpte plattan och gav den en lyssning på hemvägen - och det känns som en blivande klassiker.

Överlag en riktigt Go dag - många möten, goa människor - en massa bra saker sades och bads.
Petter, Linus, Robin, Noomie, Martin, Tobbe E, Bergman, AdMartin - m.fl. - vilka goa människor det finns!

Metal rulz, för övrigt...


En liten film...

Tyckte det här var lite småfantastiskt. Genomtänkt, kul genomfört och om än lite amatörkänsla ändå proffsigt genomfört utifrån förutsättningarna - en klar guldbiljett, så att säga, i dessa Idoltider ;)



Idoler å talanger

För två år sedan skulle vi fira 10-årig bröllopsdag, och som en del av detta skulle vi, barnfria, sova över i svärföräldrarnas hus på Rörö.

Med dit tog vi vår bröllopsvideo.

Men det bidde inget med tittandet, ty apparaten krånglade - och vad hamnade vi framför istället? Jo - Idolauditions. Vi såg Amanda mfl, och hade för första gången iaf lite koll på vilka de där hajpade unga människorna var under veckorna som följde...

Då vi ingen TV har har vi annars varit rätt off när det gäller den sortens pseudoberömmelse.

...och nu e man (nästan) fast.

Iaf i själva auditionsfasen. Oanade talanger, otroliga icke-talanger, glädjen, sorgen, kommentarerna - det är bra TV - som går att se på nätet... Se'n, när folket ska in och rösta, och det handlar lika mkt om hur bra man sjunger som hur mycket man hajpats i expressen under veckan, då kan de va...

Så iår har jag hittills sett nästan allt.

Men lite funderar jag allt över hur sunt det är, och vad som premieras...

Låt oss säga att jag var kung på growl och skriksång - och kunde bli idol för rätt många av alla de som t.ex. lyssnar på In Flames - ett inte helt oframgångsrikt band - skulle jag då ha nån chans i Idol?

Nä, det trodde inte du heller, nä...

...och ett lite coolt utseende, fin hy, vaxat hår osv ska man också ha - annars spelar det inte roll om man sjunger helt OK - man "ser inte ut som en stjärna", nämligen...

Det är liksom dagsländepopprodukt som är målet, inget annat - oavsett hur mkt de tjatar om att hitta unika röster, så e de ju en MixMegapol-artist de vill ha... Here today and gone tomorrow - om 5 år möter man en vinnare på sta'n och tänker "hmmm den där liknar nån jag sett på TV nån gång - undrar vem..."

Å jag vet att det är olika förutsättningar i olka program osv - men tanken slår mig ändå - att t.ex. Paul Potts varit chanslös inför Idoljuryn - å han e ju ändå bra på riktigt... Eller James Hethfield (Metallica)...

Det är en störd värld.

...men det hindrar inte att jag troligen kommer att se de flesta återstående auditions oxå...

Maktlös

I eftermiddag har jag varit hos tandläkaren med mellanbarnet.

Hon har haft ont i en tand ett tag, på grund av hål. Det lagas inte eftersom det är en mjölktand, och de har inte dragit den för att den ska "hålla platsen" åt tanden på väg upp... Men nu har hålet blivit stort, och tandköttet inflammerat, så det blev dax att dra ut eländet.

Hustrun tycker bra mycket mindre om tandläkarbesök än jag, så jag blev medföljare...

Å ont gör det ju, bedövning till trots. Ungen skriker och gråter...

...och man sitter i en stol 1,4 meter bort, och kan inget göra. Det är faktiskt lite obehagligt. Visst - man vet att det går över och man vet att det är nödvändigt - men sällan är sångens/diktens ord "och gråten är min när du gråter" så sanna. Usch!

...å så går predikanthjärnan igång dessutom. - Tänker på hur Gud måste ha känt det när hans son spikades upp på ett kors för att lida och dö... Vilken smärta, vilken uppoffring, vilken kärlek - till mig!

Amazing Grace!


TUC!

Inför idag en ny kategori här på bloggen: "Listade laster"
under den rubriken kommer ni att hitta saker jag tycker löjligt mkt om, fastän de kanske inte hör till det normala eller nyttiga (det senare framför allt avseende de ätbara lasterna...).

Först ut. Tadaaaa!

Tuc-kex

Väldigt gott - med eller utan något på!  ...och bara 23% fett!

Spröda, salta - passar till allt från ädelost till morot till keso...

Slinker ner några stycken åt gången, med eller utan något på. Väääääldigt gott, enligt mig, då - hustrun håller sig till riskakor - så jag får dessutom ha dem någorlunda ifred - trevligt!

Vargmat

Vi har ett litet litet äppelträd, som i år gav 3 små äpplen, varav ett ramlade av och blev djurmat... De andra två avnjöts idag. Lite lite e det ju, som skörd betraktat, men nog e de ändå känsla att äta saker som vuxit i den egna trädgården...
Man kanske borde anlägga lite mer odlingar? Utöver mossan och maskrosorna, alltså.
...men nu vet jag att frun, om jag inte säger det själv, kommer att kommentera inlägget med ett "sköt du det du har först, och anlägg nytt sedan!" - Ibland är hon lite väl lik min mor...

Rubriken?
- Äppelsorten heter Rödluvan...Fast vitt fruktkött med friskt syrlig smak, omgärdat av ett varmrött skal.

12 år!

Bröllopsdag igår - hon har varit min i 12 år!

Glädje!

Ganska småslaget firande, dock... Predikan i kyrkan av mig, typ på temat "Bränn Kyrkan!", följt av romantiskt besök på MAX - Sveriges i särklass bästa hamburgerkedja, och knattefotboll...

Livet e så vuxet nuförtiden...

Snygga som få, och framförallt unga! Sina glada 12 år tillsammans till trots, eller nått...Nåja - här är vi, på den stora dagen, på Max

 - å det går bara att ha mobilen stående på ett håll - upponer - vilket gör att självutlösaren inte är så enormt användbar, eftersom det mesta hamnar i grodperspektiv... Inte helt genomtänkt, Nokia!






kanske en liten insats

Kan kanske vara bra att handla på 2nd hand, med tanke på att allt nytt är gjort av slavar i Kina, enligt mitt deprimera(n)de gårdagsinlägg...

Fet, men kul gubbe.Så idag har vi varit på Gärdhem - byns second hand-affär, och som vanligt var det mest böcker i kassen på vägen hem. Och en bunt Illustrerad Vetenskap, ur vilka jag bland annat lärt mig att berg-och-dalbanan uppfanns i Ryssland.

Största jublet: över Mikael Tellbes Uppenbarelsebokskommentar, för 3 kr. Swwweeeeeeet!

...och så ett par skivor - en dubbelCD med Louis Armstrong, och en dylik Underskattat plattamed Cornelis Wreswijk... Föga metal, men ack så bra! Blåsare av rang!
Hade jag inte haft den redan skulle jag annars kunnat investera i Tourniquets "Crawl To China" som funnits där i en halv evighet - och som kanske är gruppens mest underskattade skiva, som dessutom innehåller ett coolt basintro av Tim Gaines, som förresten har en soloplatta på gång, som verkar lovande!

Det blev spretigt, det här, men ,men, ack, ack, sånt e livet...

Undrar vem som kidnappas till "Här är ditt liv" vid nystarten i afton, förresten...

Jaktlund på Dagen spekulerar vilt på Facebook - hittills är den vettigaste gissningen Kamprad eller Borg (Björn, inte Anders...)

Dåligt samvete

Ibland hörs röster i debatten som verkar gå ut på att alla män borde gå runt med konstant kollektivt dåligt samvete, för att en del av dem borde ha det... - Våldtäktsmän och hustrumisshandlare och dylika...

Brukar reagera med att det är trams och idioti. Att nån sort kollektiv skuld inte kan existera, utan var och en får ansvara för sina egna våldtäkter, så att säga...

Men nu läser jag en bok som får mig att känna en sorts kollektiv skuld - jag nästan skäms för att jag är en del av den rika västvärlden...

Boken heter "Sjukt billigt", av Jörgen Huitfeldt, Thella Johnson och Ola Wong.

Handlar om den kinesiska stenindustrin - både smyckesten och gatsten, i alla olika varianter... Förhållandena i fabrikerna är så fantastiskt usla att det är som hämtat från en marxistisk reklamfilm om det förtryckta proletariatet; vilket ju är lite spännande, eftersom det försiggår i ett s.k. kommunistiskt land.
Numera är väl iofs marknaden allenarådande även där - och liksom överallt där marknaden tillåts styra så kommer människorna i kläm.

Fattiga bönder från inlandet flockas ut mot kusterna, där de får jobb i stenfabriker. Lönen är som bäst 1500-2000 svenska kronor i månaden; ingen sjukpenning, inga försäkringar, inga hörselskydd, inga andningsmasker, inga rättigheter; jobb 7 dagar i veckan, 10-14 timmar per dag... Motsvarande arbete i Sverige utförs i skyddskläder - stålhättade skor, hjälm, skyddsmask med flera filter, rejäla hörselkåpor, grova arbetshandskar osv... Där står de i flip-flops, trasiga jeans och en skjorta - nothing more...

Allt för att vi ska kunna köpa billig sten till gator, smycken och fasader här hemma i trygga väst.

Visste väl lite sådär halvt att det var så - det var en del debatt om det för typ 2 år sedan, när faktana (heter det så?) i boken var basen för ett radioreportage i P1, men nu får man namn, ansikten och sjukdomshistorier...

...och jag gjorde ett halvhjärtat försök att få oss att inte välja kinesisk sten till vårat kyrktorg - bad dem iaf kolla upp hur den var producerad - men fick svar att typ - vi litar på leverantören - de är seriösa, och svensk sten skulle bli så mkt dyrare - vi har även ansvar att förvalta pengarna - och skulle vi tänka så med allt skulle det bli ohållbart.

Men är det så? Är det inte först då det skulle bli hållbart?

Inser att det orsakar feta problem för den livsstil och konsumtionsnivå vi är vana vid, men samtidigt skäms jag över att vara en del, om än en aldrig så liten, i underhållandet av ett system som är så i grunden FEL.

Vet inte hur man kan göra nått, bara - för på ett sätt blir det ju ohållbart - man kan inte ha koll på allt, och ganska ofta är det nog inte ens så att man har nått val - allt möjligt produceras under förhållanden som jag egentligen inte vill veta nått om...

Ord som självförsörjning, småskalighet och enkelhet börjar kännas väldigt lockande!

Jag drar härmed en djup suck och undrar vart världen är på väg, vad lilla jag kan göra, och hur jag ska kunna gå över kyrktorget utan att må iaf lite illa nånsin igen...

Hittade inte ens några bilder att "pigga upp" det här med - sorry. Men nätet kryllar inte av bilder på kinesiska stenslavar, verkar det som.

Smajl

Sent igår, trött idag, stel i kroppen och eländig...

Lite före halv åtta väckte jag så minstan - gick in och drog undan gardinerna utan att hon rörde en min, sen klappade jag henne försiktigt över ryggen och sa gomorron...

 - Och ungen ler, det första hon gör!

Tänk om fler av mina mornar var så...

Röka & kröka

För ett litet tag sedan hade jag som statusrad på Facebook: Rökare ÄR verkligen hänsynslösa idioter.

Det var kul.

Särskilt som det blev reaktioner - ganska starka - åt båda håll (Filip - you know what I mean...) och därför har jag funderat vidare kring ämnet...
Men usch, så fel - men hade hon inte varit på smällen hade hon nog sett rätt cool ut...
Och.

Rökning dödar. Rökning smutsar ner - luften, lungorna, marken. Rökning påverkar de runt omkring, och inte bara den som valt att röka. Röken sätter sig i kläder och allt - att hamna bredvid/bakom en storrökare på bussen, t.ex. och sitta i stanken av död ger en ju spykänslor.

Ändå är det iaf ganska så socialt accepterat att röka. Inte nått nån - ens de som röker - tycker är bra, kanske, men ändå OK. Och fastän det är ett folkhälsoproblem så pratas det bara om det som det när det är unga som röker... Eller gravida.

Och alkohol är ungefär samma sak...

Alkohol dödar. Alkohol bryter ner kroppen. Alkohol påverkar de runt omkring, och inte bara den som dricker. Alkohol smutsar ner - ja, det gör den - för hur mkt av skräpet på stan en lördag morgon är slängt av nyktra människor?

Ändå är det helt socialt accepterat att kröka. Ingen kanske tycker det är bra att dricka för mycket - alla är överens om att alkoholism är negativt, men gränsen till att vara det ligger nog betydligt "längre ner" än vad de flesta vill erkänna.
Och fastän det är ett folkhälsoproblem så talas det inte om det som det annat än när det är unga som dricker...Eller gravida.

Det är konstigt att vi människor anser det vara naturligt, roligt och vettigt(?) att sänka sig till djurnivå var och varannan helg, eller att inandas gift 20-40 ggr om dagen...

Att så många kan försvara både röka å kröka så hätskt, när fakta egentligen är ganska tydliga...

Gamle fp-ledaren Bengt Westerberg hade nog rätt när han sa att "om alkoholen skulle introducerats som en ny drog idag skulle vi totalförbjudit den direkt" - och frågan e om inte samma sak gäller tobak.

Vi har två accepterade - t.o.m. av staten producerade (iaf tills nyligen) - droger i landet - och hur rubbat e inte det?!

Julstress

I onsdags, den 2 september, anlände så årets jultidningstidningar...
Toktidigt utskick!Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhh!!!!

...och e inte hela det konceptet rätt suspekt? - Jag menar, billigare än nån annan stans e ju inte grejerna, och mycket är skräp, och nästan de enda som handlar är släktingar som vill göra sina syskonbarn osv en tjänst...

Närhet e alltid bra!

En enkel liten sak, bara - som rör trafiken; ni vet, den där miljön där mänsklighetens ondska, dumhet och allmänna konstighet kanske som starkast kommer till uttryck...

Om man kommer med bil från hemma hos oss till Pingstkyrkan i Borås, som jag ju gör då o då, så kommer man fram till en korsning med trafikljus strax intill kyrkan, och där får man ofta(st) rött.
Till saken hör att det är en egen vänsterfil, med egna ljus, med ganska kort intervall, och där måste man svänga för att komma till kyrkan, på grund av förbjuden vänstersväng längre fram.

Och märkligt ofta är kön så lång att man aldrig kommer in i svängningsfilen förrän det vänstergröna (=miljöpartiet, eller?) tagit slut så att man får stå och vänta en runda innan man får köra.

Nu till poängen:
Många av dessa gånger ser man dock att man hade kunnat komma in i svängningsfilen, och hinna med det första gröna, om inte var och varannan bilist valt att lämna typ en ½-1 billängd mellan sig och framförvarande bil, eller - ännu märkligare - fram till stopplinjen.

VARFÖR?!

Dagens I-landsproblem osv, jag vet - man jag bara förstår inte varför man gör så, och det stör mig så! Jag har försökt fundera ut rationella orsaker, men hittar inte en enda - och då gör jag som vi alla gör i trafiken - utgår från att de andra är dumma, helt enkelt...
Lite för mycket av det goda...
...men, det är klart - dom kanske bara inte vill råka göra så här...

I väntan på nått seriöst...

...kommer här en fantastiskt märklig film om att man bör läsa Bibeln...

RSS 2.0